Dag 43-45 (prövningar)
Ok, så vågen är inte så snäll direkt... Vill komma över 20 kg-gränsen men står tjurigt och stampar på 19 komma någonting... Grrrrrr.
Har nu gjort mer än halva tiden. Hade önskat en liten boost av motivationen genom att tappa något kilo... Prövningarna är många och kommer ofta, nästan varje dag. Nej, jag är inte lika hungrig som jag var i början. Man kommer liksom in i någon slags vana efter mer än sex veckor. Man blir liksom van att inte äta. Van att känna sig hungrig. Man lär sig koppla bort det i alla fall ibland. Men sugen är man ändå, och det triggas igång lätt.
I onsdags personalmöte på jobbet. De andra fikar glatt. Jag skulle kunna ge MYCKET för en smörgås med kokt ägg och purjolök. Ja - jag har inte så höga krav. Det är inte oxfilé direkt jag suktar efter. Utan enklare saker, som en äggmacka. Eller en morot. Ge mig en morot och jag skulle bli salig.
Efter mötet byggde jag hästhagar tillsammans med mina föräldrar. Jag har ingen ork. Är helt slut efter bara några minuter, och yrseln sätter in så att jag knappt kan gå rakt ens. Man känner sig nästan påverkad av något. Lite otäckt faktiskt. Det ligger liksom bortom begreppet "trött", jag är svag i kroppen och det går knappt att tvinga sig till att fortsätta ens. Känns som om man ska svimma.
Torsdagen först stallet och sedan jobba. Matlagning. Jag gillar i vanliga fall inte ens köttbullar med mos... Men, åh vad jag hade velat ha en tallrik av just det.
Idag; fredag började jag även denna dag morgonen i stallet. Det medför ju motion och det är bra. Kvällen har spenderats på Liseberg och oj oj vilken prövning. Mat, godis, doftande varm choklad, glögg, bullar, pepparkakor... Lotterier och chokladhjul. Bara lukten höll på att driva mig till vansinne. Men jag klarade det!!! Billigaste Lisebergsbesöket någonsin typ. ;)
On top of the world!